Vid Huntingtons sjukdom försämras den motoriska förmågan, med ofrivilliga, ryckiga rörelser som följd. Långt innan dessa rörelseförändringar kan noteras, kan den drabbade få psykiatriska symptom, som irritabilitet, depression och ångest. Åsa Petersén, professor och överläkare i Lund, forskar på denna aspekt av sjukdomen för att förstå varför.

I det senaste numret av tidskriften Vetenskap & Hälsa, som ges ut gemensamt av Lunds universitet, Malmö universitet och hälso- och sjukvården i Region Skåne, kan du läsa mer om de denna forskning.

• Länk till artikeln ”Huntingtons sjukdom: Vanligt med depression och apati” (öppnas i nytt fönster)

Sanaz Gabery, tidigare doktorand i Åsa Peterséns forskargrupp, berättar att när hon och kollegorna jämförde hjärnvävnad från avlidna personer med Huntingtons sjukdom med hjärnvävnad från personer utan någon känd neurodegenerativ sjukdom, såg de att vävnad från personer med Huntington hade i hög grad färre antal hjärnceller som tillverkar oxytocin. Oxytocin är ett hormon som reglerar känslor och har en lugnande effekt. Om inte hormonet produceras som det ska, inverkar det på den psykiska hälsan, med exempelvis depression, ångest och apati som följd.

Rachel Cheong, forskare vid Lunds universitet, arbetar nu vidare med oxytocinet i fokus: Hennes mål är att förstå orsaken till att nervceller hos Huntington-drabbade i lägre utsträckning klarar av att producera oxytocin, jämfört med hos friska personer.

Du hittar artikeln om oxytocin-fyndet på sidan 23 i senaste numret av tidskriften Vetenskap & Hälsa.

• Länk till Vetenskap & Hälsa (öppnas i nytt fönster)